Girighetens prioritering

En starkt bidragande orsak till att uppfattningarna om och kring den ekonomiska globaliseringen ter sig så vitt skilda, är förstås medvetenheten om vilket perspektiv man intar. Ur ett nordperspektiv är den kapitalistiska girigheten ofta inget större moralproblem, att I-ländernas välstånd bygger på imperialistiskt förtryck av U-länder tycks inte bekomma förtryckarna. Författaren Ingemar Lindberg skriver följande i sin bok Den globala kapitalismen – och det nya motståndet: ”Det är nödvändigt att vi i Nord inser att den europeiska kapitalismen ända från starten är förknippad med erövring och utplundring av andra världsdelar och att imperialismen i vår tid fortlever i delvis nya former.” (Lindberg, sidan 132).

Lindberg målar upp två bilder i fråga om utvecklingen för världens fattiga. En som vill visa att fattiga människor i utvecklingsländer fått det bättre i form av stigande livslängd, sjunkande barnadödlighet och ungdomar som utbildar sig i större omfattning. Ser man till världen i stort är det riktigt att andelen fattiga minskat. Dock är det också i enlighet med sanningen att skillnaderna, rent ekonomiskt, har blivit större mellan de rikaste och de fattigaste. ”Det är otvetydigt att inkomstklyftorna under de senaste tjugo-trettio åren växt både inom och mellan länder. Räknat i antal blir de fattiga allt fler.”, skriver Lindberg (sidan 133).

Dessa missförhållanden är möjliga att arbeta bort, hävdar Lindberg med bestämdhet. Det globala matöverskottet som är ett faktum idag kan enligt FN:s livsmedelsorganisation (FAO) råda bot på fattigdomens undernäringsproblematik. Som jordbruket ser ut idag kan det frambringa 2700 kalorier per dag för 12 miljarder människor. 80-100 miljarder dollar årligen, är det som krävs för att samtliga människor jorden runt skulle få det grundläggande behovet av mat, vatten, husrum, sjukvård och bildning tillfredsställt.

Även i fråga om den globaliserade ekonomins påverkan på den ekologiska miljön är det avgörande vilket perspektiv man intar, ty detta speglar vad som prioriteras. Crister Sanne speglar i sin artikel Willing consumers – or locked-in? Policies for a sustainable consumption, också detta. I en värld som så starkt domineras av kapitalism är det att konsumera av central betydelse för deltagarna i denna värld. Sanne skriver följande: ”With the Western consumption pattern, goods and services have become the answer not just to survival needs like food, shelter and security but also to needs for meaning and social order.” (Sanne, sidorna 282-283).

Att människors strävan efter att få det materiellt bättre, i många fall står högre upp på prioriteringslistan, vilket får till följd att skog, mark, luft och vatten får stryka på foten. Någonting som det ekologiska fotavtrycket med all önskvärd tydlighet visar. En illustration som visar hur människans framfart påverkar den globala miljön.


Dan W Boter
danbor02@student.umu.se