Den fria viljan - finns den?

2005-08-12

Vad styr människan och dess vilja? Styrs människan av samma naturlagar (vilka dessa nu är) som styr all annan materia? Människans fria vilja - finns den överhuvudtaget? En diskussion om och kring idén om människans fria vilja utifrån darwinismens materialistiska människosyn är uteslutande beroende av vilka raster man använder sig av. I detta fall skall jag utgå från begreppen determinism, indeterminism, kompatibilism och inkompatibilism. Vidare är det viktigt att notera att dessa ismer allena inte kan ge några klara svar gällande huruvida människan har en fri vilja. Det är istället olika kombinationer av ismerna som kan hjälpa till att finna svar. Ett värde finner man dock i att definiera dessa ismer, då de ständigt kommer att återkomma i och mellan denna dokumentations rader.

Determinism
Vad är förutbestämt och vad kan människan påverka? Vid en första betraktelse ordet determinerad (förutbestämd) skulle man kunna definiera determinismen utifrån en tilltro till människan som allvetande redan från start, där människan använder sig av denna universella kunskap för att förutsäga det som komma skall. Determinismen menar inte att människan är determinerad i sådan mening. Författaren Thomas Nagel menar att förutsägbarhet inte är själva poängen med determinismen. Nagel framlägger istället en hypotes om existerande naturlagar, som styr världens skeenden[1]. Dessa naturlagar bestämmer i sin tur det som skall ske, samtidigt som de utelämnar andra handlingsalternativ. Handlingar som betraktas som determinerade, kan man ifrågasätta dem? Nagel menar att straffa en hund för att den tuggar på mattan, är ett sätt att påverka dess beteende framgent[2]. Men frågan är om det är förenligt med ett deterministiskt förhållningssätt att tro att man kan/skall förändra ett beteendemönster? Detta eftersom människan näppeligen inte kan påverka naturlagar (de naturlagar som är påverkningsbara är inga naturlagar).

Indeterminism
Denna ism stödjer sig i stort på ett antagande om att människans ursprung inte uteslutande är bestående av darwinistisk materia. Författaren Janet Radcliffe Richards menar därmed att dessa immateriella element, oavsett vilka de är, inte är deterministiska, vilket i sin tur gör den fria viljan möjlig[3]. Detta kan tyckas otillräckligt till hävd för indeterminismen och vill man stärka argumentationen som vill göra gällande att det alltid finns åtminstone en alternativ handling till det faktiska handlandet, bör man enligt Nagel[4] subjektivt förklara vad som menas med en utsaga om alternativa handlingsval och hur den subjektiva världsbilden skulle se ut för att detta skulle kunna betraktas som sant.

Kompatibilism
En kompatibilist fokuserar den fria viljan till handlande, och dess alternativ, på yttre faktorer som möjligtvis kan påverka händelseförloppet. Omfånget av friheten från tvång och hinder påverkar människans vilja till och val av handling. Även om kompatibilism är uppfattningen att fri vilja är förenligt med determinism, så knastrar det i mitt huvud, då orden kan och har inte går hand i hand i denna kontext. Visst, världen kan vara determinerad och människan kan samtidigt ha en fri vilja. Men har människan en fri vilja i en determinerad värld, bör denna fria vilja betraktas som endast en illusion. Ty vem avsäger sig förmågan att välja fritt? Tar man verkligen fasta på det kompatibilistiska synsättet flyter det deterministiska över i indeterminism. Kollisionen mellan determinismens tal om naturlagar och kompatibilismens andemening om subjektivt ursprung, gör därmed den fria viljan ur ett darwinistiskt perspektiv svår att anhänga sig till. I människans förmåga att just välja det ena eller andra, ligger det en subjektivitet som är svår att emotsäga, ty annars skulle man nog känna sig som Nagel, fången, och betrakta alla andra människor som dockor[5].

Inkompatibilism
Det som nyss ville göras gällande var att fri vilja är oförenlig med determinism. Detta skulle kunna betraktas som ett inkompatibilistiskt förhållningssätt. Inkompatibilismen är den mest kameleontaktiga ismen av dessa fyra. Eftersom den är mer öppen för olika perspektiv och förutsättningar kan den förenas med såväl determinism som indeterminism. Därmed kan inkompatibilisten hävda att människan har en fri vilja, som att människan inte har det, beroende av vilka ”glasögon” använder sig – determinismens eller indeterminismens!

Människans fria vilja, finns den? Den fria viljan kan sägas vara beroende av dels de biologiska generna evolutionen frambringar[6] och dels kultursamhälleliga miljöfaktorer. En människa vars valfrihet ständigt har inskränkts till två val kan i en mening betecknas som ”ofri”, men i en annan mening betecknas som ”fri”. Ofri på så vis att hon inte är medveten om det tredje, fjärde eller femte valalternativet, men samtidigt fri, då hon känner sig fri på grund av sin omedvetenhet. Utifrån detta, kan man dra slutsatsen att även den människa som erkänner sig som ”inkompatibilistisk determinist” i själva verket är fri/har en fri vilja? Både ja och nej.
Ja, eftersom den bevisligen har haft viljan att välja att tro på den teori som hon tyr sig till och ingen annan, till exempel indeterminismen. Nej, eftersom det kan vara en av determinismens naturlagar som ”bestämt” att människan i fråga skall erkänna sig som inkompatibilistisk determinist. Ja, eftersom är man omedveten om alternativen till det aktuella (sinnes)tillståndet känner man sig fri. Anledningen till att man känner sig fången i fängelset är att man är medveten om ”det fria alternativet”. Determinismen teoretiska uppkomst och existensberättigande är beroende av de alternativa teorierna.

[1] Nagel, Thomas: Vad är meningen med alltihop, sid. 49.
[2] Nagel, Thomas: Vad är meningen med alltihop, sid. 51.
[3] Radcliffe Richards, Janet: Human Nature after Darwin – a philosophical introduction, sid. 137.
[4] Nagel, Thomas: Vad är meningen med alltihop, sid. 55.
[5] Nagel, Thomas: Vad är meningen med alltihop, sid. 54.
[6] Radcliffe Richards, Janet: Human Nature after Darwin – a philosophical introduction, sid. 104.

Litteraturförteckning:

Nagel, Thomas (1991), översättning Jonas Josefsson: Vad är meningen med alltihop? Nya Doxa.
Radcliffe Richards, Janet (2004): Human Nature after Darwin – A Philosophical Introduction. Cornwall: Routledge.


Dan W Boter
danbor02@student.umu.se