Politiskt Credo

2005-05-09
Politiskt Credo för undertecknad:

Ultimata mål:
Det yttersta målet för min politik är varje enskild människas egen lycka. Vad lycka är bör vara upp till var och en att formulera.

Centrala medel:
Det samhälle som jag hoppas kunna bygga är en förutsättning för att uppnå det individuella målet. Samhällsbygget vilar i sin tur på fyra stycken fundamentala medel. Frihet att inom samhällets rättsstatliga ramar vara den man är och göra det man vill. Friheten begränsas också av en socioekonomisk jämlikhet, där den egna fria viljan skall förenas med en kollektiv solidaritetstanke. En kontinuerlig omfördelning av resurser via skattsedeln skall upprätthålla en anständig välfärd för alla människor.

Frihet är främst tänkt som ett medel för människans självförverkligande. Samtidigt som människan är en egen individ med unik personlighet och drömmar, skall varje människa samtidigt respektera och ta ansvar för att rätten till liv, frihet och sökandet efter lycka omfattar alla människor. Det moraliska rättighetsperspektivet är kopplat till solidaritetstanken om jämlikhet. Att genom en relativt stor offentlig sektor omfördela resurser till förmån för de mindre lyckligt lottade människorna. I grund och botten skall varje individ, oavsett ekonomisk och social status, ha rättigheter till grundläggande samhällelig service inom vård, skola och omsorg, där alla människor skall vara med och dra sitt strå till stacken. Frihet är att alla människor ges lika förutsättningar till utveckling och delaktighet, i främjandet av det demokratiska samhället. Frihet bör ses som ett medel som är kopplat till det rättvisa i att människor inte bara får vara med och välja sina politiska företrädare, utan att de också kan bli dessa politiska företrädare. Jämlikhet, i likhet med frihet, bör ses som ett medel för byggandet av en demokratiskt förankrad välfärdsstat.

Relevant människo- och samhällssyn:
Vi människor är inte skapta för att leva för oss själva, i ensamhet. Vi inte bara vill umgås med varandra, utan vi måste också göra det för att överleva, såväl som enskilda individer, som människosläkte. Samhället är en konstruktion av och för en medmänsklig samvaro, där dess dynamiska maskineri tjänar som ett verktyg för den enskilda individens byggande av lycka. Ett välfärdssamhälle som bygger på solidaritet är att ”behandla andra, som du själv vill bli behandlad.”


Dan W Boter
danbor02@student.umu.se