SH:s outnyttjade guldgruva

Mervärde. Avkastning. Vinst. Alla är vi väl intresserade av det? Som student och lärare i allmänhet, på Södertörns högskola (SH) i synnerhet, har du stora möjligheter att förkovra dina sinnen. Att få ut mer av din tid på trista, tråkiga (?) campus Flemingsberg. Nej, jag tänker inte på alla de intressanta böcker i biblioteket, i första hand. Inte heller på den tid du surfar bort i någon datasal, eller vid Kårens bar. Jag tänker på alla de intressanta föreläsningar och seminarium som anordnas av högskolans institutioner, föreningar och Studentkår.

När jag studerade vid SH 04/05 försökte jag att gå på ett par öppna tillställningar i veckan, allt i akt och mening att integrera kursstudierna i min ambition om någon sorts allmän bildning. Ibland kunde mitt medverkande kännas som "bortkastad tid", men påfallande ofta som "en god investering". Att gå på en gästföreläsning anordnad av exempelvis Utrikespolitiska föreningen kan ge dig nya perspektiv på tråkiga och torra
teorier, som du svettas med. Detta i en många gånger mycket mer harmonisk atmosfär, än vad ett schemalagt och obligatoriskt seminarium på din kurs, ens kommer i närheten av.

Detta gäller förstås också lärare och annan personal vid SH. Att gå på en av de många öppna föreläsningarna kan tjäna som ett avbrott i den vanliga lunken, ett andningshåll, en oas där SH:s mång- och tvärvetenskapliga ambitioner kan få växa och frodas. Att lärare vid den anordnande institutionen har ett särskilt, moraliskt, ansvar att dyka upp, hävdar jag bestämt. Främst för att dessa bör tjäna som förebilder för dig som student. Det ser onekligen galet ut när aktade namn från utlandet sprider sin kunskap från ett av SH:s auditorium, samtidigt som lärare, som
rimligtvis bör ha mycket att lära av vederbörande, sitter och ugglar på sina tjänsterum. Nyligen besökte den inom retorikens domäner världskände professorn Frans van Eemeren SH. Förbluffande få av lärarna vid institutionen för retorik, svenska och journalistik var där och lyssnade. Vad var viktigare under dessa två timmar?

Ur ett studentperspektiv är lärarnas medverkan en fråga om trovärdighet och kvalitet. Varför skall studenterna gå på öppna föreläsningar, på deras fria tid om inte lärarna kan släpa sig dit under betald arbetstid? Att studenter och lärare kan mötas och UMGÅS under mer avslappnade former, innebär inte enbart en avsevärd kvalitetshöjning på de enskilda föreläsningarna och seminarierna, utan i förlängningen ett brobyggande av relationer, som kan överbrygga ett begynnande lärarförakt och vikande studentunderlag. Att ge andra en chans, är att ge dig själv många chanser!


Dan W Boter
Student vid Södertörns högskola 2004/2005